naturlara: (Default)
Sammanfattning inför provet.

Ta givetvis tillfälle att titta på alla tidigare inlägg i bloggen som anknyter till detta område.

Det är några olika delar i provet:


  1. Stökiometri, med andra ord räkning med kemi.
  2. Olika faser och övergångar mellan dem; gas <->vätska<->fast
  3. Allmäna gaslagen
  4. Redox: oxidationstal, vad en redoxreaktion är, osv
  5. Syra och bas. Vad är en syra, vad är en bas, vad händer när man neutraliserar en syra eller bas. Vad pH är.


1. Vi börjar från början, med stökiometrin



Otroligt grundläggande, stökiometri kommer upp hela tiden i kemin, och många anser att kemi till stir del är ett av "räkneämnena", precis som fysiken är det. Grundtankar som hjälper är:


  • Atomer (joner, etc) uppstår inte ur tomma intet. Om du t.ex. skall balansera en reaktionsformel så måste din reaktionsformel ha med lika många av alla atomer på båda sidorna reaktionspilen.

  • När du har en reaktionsformel så kan du beräkna molförhållandena (t.ex.; O2 + 2 H2 → 2 H2O säger att för varje O2-molekyl så får vi två vattenmolekyler). Detta molförhållande an vi anvönda om vi t.ex. vet mängden (räkna om till mol om du får det i en annan enhet) av ett av ämnena
    men vill veta mängden av ett annat.

  • Se till att du klarar av att räkna om mellan olika enheter (till och från mol, olika mått på koncentration, etc)



2. Faser och fasövergångar



Jätteenkelt: skillanden mellan dem, och vad som händer när ett ämne går från en fas till en annan.

3. Allmäna gaslagen



Du kommer att få formeln och värdet på R, allt du behöver kunna är att räkna. Enkel aritmetik för att vrida och vända på den beroende på vad du vill vet och vill veta.

4. Redoxkemi



Grunder som ger "allt":


  • Oxidation och reduktion
  • Vad är ett oxidationstal?
  • Hur du använder oxidationstal för att namnge föreningar
  • Hur du räknar ut oxidationstalen för de olika atomslagen i en förening.
  • Hur du använder oxidatinstal för att balansera en reaktion.
  • Vad den elektrokemiska spänningsserien innebär och vad den säger dig om vad som händer i en kemisk reaktion.


5. Syra-bas




  • Syra som vätejondonator.
  • Bas som vätejonupptagare
  • Oxoniumjoner i vattenlösning
  • pH; mått på koncentrationen av vätejoner
  • Neutralisation; 2 H+ + OH- %rarr; H2O
  • Skillnaden mellan en stark och svag syra.
naturlara: (Default)
Att mäta sura och basiska lösningas pH har du säkert gjort förut. Men vad är pH? Det är en logarimiskt skala för oxoniumjonkoncentrationen (H i pH är för H+-koncentrationen).

Neutralt är pH 7 för att då innehåller destillerat vatten 1·10-7 mol oxoniumjoner/dm3. Därav ser vi att pH 8 har en oxoniumjonkoncentration på 1·10-8 mol/dm3 och att pH 4 motsvarar 1·10-4 mol/dm3. Men hur blir det när man har t.ex. 0,015 mol/dm3 mol·dm-3? Då får man ta till logaritmer. Då vet vi att 0,015 är ju samma sak som 10lg(0,015), och lg(0,015), det är -1,8. Då vet vi att om oxoniumjonkoncentrationen är 0,015 mol·dm-3 så är pH=1,8. Alltså

pH = -lg[H+] eller [H3O+]=10-pH

Det höär kan vi använda för att beräkna vätejonkoncentrationen för en lösning med ett visst pH-värde, eller det förväntade pH-värdet på en lösning av en stark syra eller bas.

Man talar ibland också om pOH, där det helt enkelt är så att

pH+pOH=14 och [H+]·[OH-]=1·10-14
naturlara: (Default)

Grundregel:



en syra är ett ämne som kan avge vätejoner (e.g. HCl → H+ + Cl-)

en bas är ett ämne som kan ta upp vätejoner (e.g. NaOH + H+ &rarr Na+ + H2O)
Läs vidare )

Profile

Naturvetenskap -- kemi, naturkunskap och biologi

Syndicate

RSS Atom

Most Popular Tags

Den här bloggen

är till för att ge mina (och andras) elever en sammafattning av vad vi går igenom på lektioner, och är också ett ställe där ni kan kommentera och fråga. Samt att ge lite intresssant fördjupning i ämnena.

Creative Commons License
Naturlära by Pär Leijonhufvud is licensed under a Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 2.5 Sweden License.

Expand Cut Tags

No cut tags
Page generated 2013-05-21 12:38
Powered by Dreamwidth Studios