Naturvetenskap

Sammanfattning inför provet.

Ta givetvis tillfälle att titta på alla tidigare inlägg i bloggen som anknyter till detta område.

Det är några olika delar i provet:

1. Stökiometri, med andra ord räkning med kemi.
   
2. Olika faser och övergångar mellan dem; gas <->vätska<->fast
   
3. Allmäna gaslagen
   
4. Redox: oxidationstal, vad en redoxreaktion är, osv
   
5. Syra och bas. Vad är en syra, vad är en bas, vad händer när man neutraliserar en syra eller bas. Vad pH är.
   

1. Vi börjar från början, med stökiometrin

Otroligt grundläggande, stökiometri kommer upp hela tiden i kemin, och många anser att kemi till stir del är ett av "räkneämnena", precis som fysiken är det. Grundtankar som hjälper är:

• Atomer (joner, etc) uppstår inte ur tomma intet. Om du t.ex. skall balansera en reaktionsformel så måste din reaktionsformel ha med lika många av alla atomer på båda sidorna reaktionspilen.
  
  
• När du har en reaktionsformel så kan du beräkna molförhållandena (t.ex.; O₂ + 2 H₂ → 2 H₂O säger att för varje O₂-molekyl så får vi två vattenmolekyler). Detta molförhållande an vi anvönda om vi t.ex. vet mängden (räkna om till mol om du får det i en annan enhet) av ett av ämnena
  men vill veta mängden av ett annat.
  
  
• Se till att du klarar av att räkna om mellan olika enheter (till och från mol, olika mått på koncentration, etc)
  
  

2. Faser och fasövergångar

Jätteenkelt: skillanden mellan dem, och vad som händer när ett ämne går från en fas till en annan.

3. Allmäna gaslagen

Du kommer att få formeln och värdet på R, allt du behöver kunna är att räkna. Enkel aritmetik för att vrida och vända på den beroende på vad du vill vet och vill veta.

4. Redoxkemi

Grunder som ger "allt":

• Oxidation och reduktion
  
• Vad är ett oxidationstal?
  
• Hur du använder oxidationstal för att namnge föreningar
  
• Hur du räknar ut oxidationstalen för de olika atomslagen i en förening.
  
• Hur du använder oxidatinstal för att balansera en reaktion.
  
• Vad den elektrokemiska spänningsserien innebär och vad den säger dig om vad som händer i en kemisk reaktion.
  

5. Syra-bas

• Syra som vätejondonator.
  
• Bas som vätejonupptagare
  
• Oxoniumjoner i vattenlösning
  
• pH; mått på koncentrationen av vätejoner
  
• Neutralisation; 2 H⁺ + OH^- %rarr; H_2O
  
• Skillnaden mellan en stark och svag syra.
  

Att mäta sura och basiska lösningas pH har du säkert gjort förut. Men vad är pH? Det är en logarimiskt skala för oxoniumjonkoncentrationen (H i pH är för H⁺-koncentrationen).

Neutralt är pH 7 för att då innehåller destillerat vatten 1·10^-7 mol oxoniumjoner/dm³. Därav ser vi att pH 8 har en oxoniumjonkoncentration på 1·10^-8 mol/dm³ och att pH 4 motsvarar 1·10^-4 mol/dm³. Men hur blir det när man har t.ex. 0,015 mol/dm³ mol·dm^-3? Då får man ta till logaritmer. Då vet vi att 0,015 är ju samma sak som 10^lg(0,015), och lg(0,015), det är -1,8. Då vet vi att om oxoniumjonkoncentrationen är 0,015 mol·dm^-3 så är pH=1,8. Alltså

pH = -lg[H⁺] eller [H₃O⁺]=10^-pH

Det höär kan vi använda för att beräkna vätejonkoncentrationen för en lösning med ett visst pH-värde, eller det förväntade pH-värdet på en lösning av en stark syra eller bas.

Man talar ibland också om pOH, där det helt enkelt är så att

pH+pOH=14 och [H⁺]·[OH^-]=1·10^-14

För att först matspjälkningen måste man förstå tre saker

1. Varför vi har ett matspjälkningssystem
   
   
2. Hur processen från mat till avföring ser ut.
   
   
3. Varför det ser ut som det gör
   
   

Den sista frågan är egentligen en evolutionsfråga, men om man inte förstår evolutionen så förstår man inget inom biologin (man kan lära sig detaljer, men "varför är det som det är?" är på många sätt en intressantare fråga än hur).

Varför vi har ett matspjälkningssystem

Givetvis är svaret här "för att ta upp näring från maten". Man kan dela in näringsämnena i tre kategorier:

1. Energikällor
   
2. Förbrukningsmaterial
   
3. Byggmaterial
   

( Läs vidare )

Från Unga forskare kan man ladda ned deras experimenthandbok, en samling med skoj experiment. Flera av dem kan du göra hemma...

På deras sida för verksamhet och inspiration finns fler tips, och även tips om olika aktiviteter. Kanske något att att starta på skolan?

För några år sedan skrev jag ett kompendium om studieteknik, och fick höra att en del använt det med goda resultat. När jag satt och funderade på att uppdatera det hittade jag Magnus Ehingers guide för att få högsta betyg i allt (han vet hur han skall locka). Om du känner att du kan bli bättre på att studera, om du vill hitta knepen som gör att du med samma (eller kanske till och med mindre) ansträngning får bättre betyg, så tycker jag att det kan vara värt att läsa den.